Vetlanda

Vetlanda uttal (tidigare Hvetlanda) är en tätort och centralort i Vetlanda kommun i Jönköpings län.

För andra betydelser, se Vetlanda (olika betydelser).
Vetlanda
Tätort
Centralort
Stadshuset i Vetlanda
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Vetlanda kommun
Distrikt Vetlanda distrikt,
Bäckseda distrikt
Koordinater 57°25′19″N 15°4′41″Ö
Area
 - tätort 1 103 hektar (2018)[1]
 - kommun 1 600,42 km² (2019)[2]
Folkmängd
 - tätort 13 743 (2019)[3]
 - kommun 27 502 (2020)[4]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,46 inv./hektar
 - kommun 17 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Vetlanda
Riktnummer 0383
Tätortskod T1724[5]
GeoNames 2663293
Ortens läge i Jönköpings län
Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata
Wikimedia Commons: Vetlanda
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Historia

Vetlanda har anor som marknads- och tingsplats sedan 1000-talet. Enligt göticisten Petter Rudebeck hade staden en längre historia än så, fast under namnet Vitala. Det moderna Vetlanda har sitt ursprung i ett antal större gårdar, vars namn lever kvar i det centrala Vetlanda. Stadsrättigheterna firades med en stor fest på Stortorget årsskiftet 1919/1920. I mitten av 1960-talet började, liksom i många andra svenska småstäder, en "sanering" och man rev en del äldre hus. Bland hus av den äldre bebyggelsen som finns kvar kan nämnas Sollinska huset, som ligger vid järnvägsstationen, Svedbomska villan, Sparbankshuset och Gamla Stadshuset, alla mitt i staden.

En gång i tiden var Vetlanda en järnvägsknut. Här korsade smalspåriga Vetlanda Järnvägar mot Målilla och Sävsjö den normalspåriga linjen Nässjö–Nybro. Av Vetlandas järnvägar återstår i dag bara Emådalsbanan för godstrafik österut till bruken i Kvillsfors och Pauliström samt linjen till Nässjö. Bland annat genom den satsning som BK Tåg gjorde på privat järnvägsdrift har detta spår till Vetlandas historia kunnat bibehållas. Linjen söderut mot Åseda trafikerades inte efter 2002, stängdes för trafik 2006 och lades ned 2016.

Administrativa tillhörigheter

Vetlanda var och är kyrkby i Vetlanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Vetlanda landskommun där Vetlanda municipalsamhälle inrättades 11 november 1887. Samhället med kringområde utbröts ur landskommunen 1909 och bildade Vetlanda köping som 1920 ombildades till Vetlanda stad. Stadskommunen uppgick 1971 i Vetlanda kommun med Vetlanda som centralort.[6]

I kyrkligt hänseende har Vetlanda alltid hört till Vetlanda församling.[7]

Orten ingick till 1933 i Östra härads tingslag därefter till 1948 i Östra Njudungs tingslag och sedan till 1971 i Njudungs tingslag. Sedan 1971 ingår Vetlanda i Eksjö tingsrätts domsaga.[8]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Vetlanda 1900–2016[9][10][11][12][13][14][15][16]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
 
1 715
1950
 
6 460 ##
1960
 
9 250 517
1965
 
10 091 566
1970
 
12 024 700
1975
 
12 358 750
1980
 
12 416 808
1990
 
12 619 907
1995
 
12 949 931
2000
 
12 559 987
2005
 
12 695 1 000
2010
 
13 050 1 017
2015
 
13 430 1 078
2016
 
13 685 1 078##
Anm.: Sammanvuxen med Tomaslunden och Stensåkra 1960. Sammanvuxen med Bäckseda 1970.
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
 ## Befolkningen 31 december 2016, 2017 eller 2018 inom det område som avgränsades som tätort 2015.

Stadsdelar

  • Brunnsgården, Vetlanda
  • Karlslund, Vetlanda
  • Mellangården, Vetlanda
  • Pukargården, Vetlanda
  • Stensåkra, Vetlanda ("gammal småhusstadsdel")
  • Tomaslunden, Vetlanda
  • Östersand, Vetlanda

Näringsliv

Vetlanda är en gammal "träindustristad". I dag domineras stadens näringsliv av Hydro/Sapa som har över 1 000 anställda, samt Elitfönster (före detta Myresjöfönster). Tidigare var även Vetlanda känt för sin tändsticksfabrik (Stickan).

Idrottslag i Vetlanda

  • Vetlanda FF, Fotbollslag i lägre division, fostrat spelare som Kalle Strid och Leif Ytterell (sedermera allsvenska spelare)
  • Hvetlanda GIF, Fotbollslag i lägre division, fostrat spelare som "Legolas" (sedermera allsvensk spelare)
  • Vetlanda MS, Flerfaldiga svenska mästare i speedway (Njudungarna, VMS Elit, Elit Vetlanda, Vetlanda Speedway)
  • Vetlanda BK, Flerfaldiga svenska mästare i bandy med många spelare i landslaget genom åren
  • Hvetlanda BC, F.d. elitklubb i Boule med många svenska mästerskap. Sveriges Mr Boule, Hilbert Björkdal har verkat i klubben i många år.
  • Vetlanda IB, Innebandylag i Division 2
  • Vetlanda HF, Handbollslag i Division 1
  • Vetlanda TK, Tennislag som för närvarande spelar i Division två
  • Skirö AIK, bandy, damlaget spelar i högsta serien, Elitserien och herrlaget i div 1 (20/21).
  • Vetlanda Roddarsällskap, gammal roddförening med en del duktiga roddare, upplöstes 1982

Sevärdheter

  • Sollinska huset (kvarteret Trasten 5) på Järnvägsgatan 9 uppfördes under åren 1902-1903 av den tidens störste industriman i Vetlanda, C.O. Nilsson. Huset byggdes av byggmästare Frans Gustaf Andersson efter ritningar av en tysk arkitekt. Byggnaden är uppförd i två våningar under plåttak, har två sidorisaliter och mellan dem en tvåvåningsveranda mot trädgårdssidan, samt burspråk och ett åttakantigt torn.

Kända personer från Vetlanda

Se även

Noter

  1. Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  5. Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 1 oktober 2010, (Källa från Wikidata)
  6. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
  7. ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
  8. Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  10. ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 196. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 8 januari 2018 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  11. Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 22 september 1967. sid. 21
  12. Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 20
  13. ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 21. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 8 januari 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984. sid. 35. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 8 januari 2018 Arkiverad 15 januari 2015 på WebCite
  15. ( PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1992. sid. 30. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 8 januari 2018 Arkiverad 18 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 8 januari 2018.
This article is issued from Wikipedia. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.